Karta - Tadzjikistan

Världen  > Asien > Tadzjikistan
Fil (data) (1,398 x 1,417 Pixel,  File Size : 382.85 KB,  Filformat : image/pjpeg)

139 x 141 Pixel |  349 x 354 Pixel |  699 x 708 Pixel |  1,048 x 1,062 Pixel |  1,398 x 1,417 Pixel

Karta - Information
)), formellt Republiken Tadzjikistan, är en stat i Centralasien som gränsar till Afghanistan, Kina, Kirgizistan och Uzbekistan.

Gränsen löper mycket oregelbundet, eftersom området på Stalins befallning 1929 separerades från sovjetrepubliken Uzbekistan, ett svar på det tadzjikiska upproret mot regimen. Eftersom tadzjikernas kulturella och andliga centrum, Buchara och Samarkand, låg kvar inom Uzbekistan, förvärrades problemen. I kulturellt och språkligt hänseende är tadzjikerna av persiskt ursprung. Invandringen av ryssar och uzbeker under sovjettiden ledde till ytterligare spänningar. Efter självständighetsförklaringen 1991 blossade de etniska konflikterna upp och förde landet till ett inbördeskrig. Tiotusentals människor dödades, och många flydde till Afghanistan och Kirgizistan. Först 1997 undertecknades en "överenskommelse om fred och nationell försoning", vilket ledde till just fred. En av regeringens centrala målsättningar är nu att undanröja krigsskadorna.

Det enda bördiga området ligger i ett långsmalt dalstråk i norr; västra delen av Ferganadalen som avvattnas av Syr-Darja till Aralsjön. Bomull är den viktigaste grödan, och dessutom odlas spannmål och frukt. I området har väldiga mängder ogräsmedel sprutats ut över bomullsfälten, och avledningen av flodvattnet till konstbevattningarna har bidragit till Aralsjöns uttorkning. Mellan Ferganadalen och Vachsjdalen, som ligger längre söderut, reser sig två stora bergskedjor: Turkestanbergen och Gissarbergen; denna fysiogeografiska gräns sammanfaller med den politiska uppdelningen av kommunistiska uzbeker i norr och sekulariserade islamister i söder. Pamir, som har samma geologiska ursprung som Tian Shan i västra Kina, upptar stora delar av östra Tadzjikistan.

Av de tidigare sovjetrepublikerna har Tadzjikistan den lägsta BNP (PPP) per capita, den kraftigaste befolkningsökningen och den lägsta levnadsstandarden. Jordbruket är den viktigaste näringsgrenen. Landet har begränsade mineraltillgångar av bland annat silver, guld, uran och wolfram. Energikällan till aluminiumframställningen samt till textil- och livsmedelsindustrin, kommer från vattenkraft. Ekonomin har försvagats under den långa perioden av inre konflikter. Bortfallet av de tidigare sovjetiska subventionerna och avsättningsmarknaderna (Sovjetunionen köpte tadzjikist uran till kärnvapenframställning) är märkbart. Man är beroende av utländskt bistånd för att kunna förse befolkningen med livets nödtorft.
Karta - Upphovsrätt
Public domain
Facebook
Karta - Tadzjikistan
Karta - Tadzjikistan - 3,039 x 2,163 Pixel - 1.58 MB - Public domain
3,039 x 2,163  Pixel -  1.58 MB
Karta - Tadzjikistan - 3,008 x 2,200 Pixel - 1.44 MB - Creative Commons CC BY-SA 3.0 US
3,008 x 2,200  Pixel -  1.44 MB
Karta - Tadzjikistan - 2,016 x 2,032 Pixel - 1.52 MB - Public domain
2,016 x 2,032  Pixel -  1.52 MB
Karta - Tadzjikistan - 2,000 x 1,485 Pixel - 1.01 MB - Public domain
2,000 x 1,485  Pixel -  1.01 MB
Karta - Tadzjikistan - 1,398 x 1,417 Pixel - 382.85 KB - Public domain
1,398 x 1,417  Pixel -  382.85 KB
Karta - Tadzjikistan - 1,249 x 908 Pixel - 1.32 MB - Public domain
1,249 x 908  Pixel -  1.32 MB
Karta - Tadzjikistan - 1,191 x 903 Pixel - 210.2 KB - Creative Commons CC BY-SA 3.0 US
1,191 x 903  Pixel -  210.2 KB